Det såg inte särskilt bra ut för änkan Brita Nilsdotter från Trutsgård i Optand. Efter att hennes man Nils Ersson förslösat alla pengar, försatt sig i stora skulder och själv hållit sig undan i Bollnäs, där han dött 1832, stod hon som ensam mor att försörja fyra barn. Familjen sattes i konkurs efter svärfadern Erik Wallgrens död 1839. Den ekonomiska situationen blev tydlig vid Vårtinget 1840 i Brunflo tingslags häradsrätt.
Änkan hade gripits efter stölder vid Gregorie marknad år 1840. Marknaden hölls i Östersund under mars månad varje år och var Jämtland viktigaste marknad. Dit kom forbönder med sina varor från när och fjärran. Marknaden hade funnits sedan 1000-talet och hölls ursprungligen på Frösön. År 1798 flyttades marknadsplatsen till torget i den nyligen anlagda staden på Storsjöns östra strand.
Brita Nilsdotter Wallgren hade stulit tyger på marknaden från handlanden Dahl och Undén från Hudiksvall. Det hon tagit var ”två alnar stålgrått kläde, ett stycke Flors scharlett samt ett stycke silkes scharlett”. Brita erkände stölden. Tinget fann henne skyldig och dömde henne att böta tre gånger tygernas marknadsvärde med ett tillägg för marknadsfridsbrottet. Dessutom skulle hon en söndag undergå uppenbar kyrkoplikt vid Östersunds stads kyrka. Om hon inte kunde betala böterna, slog tinget fast, dömdes hon att avtjäna sexton dagars fängelse vid länshäktet på vatten och bröd. I protokollet beskrevs Brita som ”till utseendet sjuklig och av svag kroppsbyggnad”.
Uppenbarligen så var Brita varken frisk eller stark. Hon avled i en okänd sjukdom, 49 år gammal, den 30 juni 1841.
Britas mamma, Märtha Olofsdotter
Märtha Olofsdotter föddes 1769 i Lund, Brunflo som yngsta dotter till Olof Abrahamsson, klockare och bonde och hans hustru Brita Olofsdotter. Klockareyrket hade Olof övertagit efter sin morfar Abraham Abrahamsson i Lund.
Klockaredottern Märtha gifte sig 1790 med bonden Nils Håkansson i Gärde. Paret fick döttrarna Margreta och Brita. Båda döttrarna giftes bort 1811, samma år som fadern Nils nyligen dött i sotfeber. Modern Märtha Olofsdotter flyttade därefter till Lunne där hon 1813 gifte om sig med sockenskomakaren Nils Olofsson från Hälle, senare bonde i Lunne. Efter andra makens död bodde hon kvar i Lunne fram till sin egen bortgång.
Dottern Margreta Nilsdotter gifte sig med Magnus Lindgren, som tog över gården i Gärde efter sin svärfar. Han var sergeant och blev senare gästgivare i Gärde. De fick i snabb följd flera barn, varav endast två söner, Nils Olof och Magnus överlevde barnaåren. Omkring 1827 gick Margreta bort och lämnade maken ensam med sönerna.
Den andra dottern, Brita Nilsdotter gifte sig med Nils Ersson från Trutsgård i Optand. De fick tre döttrar Sigrid, Märtha och Brita Margareta under åren 1813-1819 och därefter sonen Nils Erik 1832. Efter att Nils Ersson dött i Hälsingland i november 1832, rullades så sakta en hemsk historia upp.
Konkurs
Nils Ersson hade lånat både spannmål och pengar under en längre tid och i samband med det skrivit på reverser till bönder i trakten. Till många av dessa reverser hade även Nils far, förre nämndemannen Erik Wallgren skrivit på borgensförbindelser. Detta hade pågått under större delen av 1820-talet och få skulder hade återbetalats som utlovat. Nils Ersson höll sig borta under det sista året, tills han dog (okänt hur) på gården Hummelbacken i Röste, Bollnäs. Efter hans död vidtog en långdragen process där dödsbodelägarna stämdes inför tinget för obetalda skulder och reverser. Bland annat hade Nils gjort stora uttag ur socknens gemensamma sädesmagasin. Familjen försökte återbetala detta genom att pantsätta en silverpokal som senare försåldes. Men beloppet täckte inte på långa vägar skulderna. Utöver detta fanns en lång rad privata lån från enskilda bönder. Konkursförhandlingar fördes mot dödsboet vid tinget 1837.Efter Erik Wallgrens bortgång 1839 avgjordes saken slutligen vid vårtinget 1840. Dödsboet gick in med en begäran om att få helt avsäga sig arvet efter Nils Ersson och Erik Wallgren. De blev därmed utfattiga, men skuldfria. Det är också i det här sammanhanget vi ska försöka förstå änkan Brita Nilsdotters försök att stjäla tyg vid Gregorie marknad år 1840.
Märtha Olofsdotters testamente
Märtha Olofsdotter gick bort i december 1844, 75 år gammal. Hon hade då överlevt båda sina döttrar och även svärsönerna. Hon hade blivit änka två gånger – 1811 i Gärde och 1830 i Lunne. Den familj som fanns kvar i livet var hennes sex barnbarn, Margretas två söner och Britas tre döttrar och en son. Märtha Olofsdotter var på intet sätt barskrapad och hon hade tidigare upprättat ett testamente över sin kvarlåtenskap. I och med de senaste årens utveckling hade situationen dock förändrats.
Gården i Gärde hade hon sedan länge överlåtit till svärsonen Magnus Lindgren tidigare gift med dottern Margreta. Gården i Lunne hade hon lämnat över till dottern Britas svärson Carl Larm, gift med dotterdottern Märtha.
I oktober 1844 kallade Märtha Olofsdotter till sig två betrodda män i socknen, Brodde Edholm och Olof Gårdlund. Följande utdrag ut vårtingets dombok med testamentes-bevis annonserades i Jemtlands tidning 1845-10-06.
”Sistlidet år en dag i slutet av oktober månad blev vi, kallade av änkan Märtha Olofsdotter i Lunne, och sedan vi infunnit oss tilltalade hon oss på det sätt, att, nu skall ni höra och minnas att jag förändrar och återkallar det testamente jag sist upprättat på det sätt att efter min död, skall all den kvarlåtenskap, som efter mig finns vare sig lösören, kontanta penningar eller utestående fodringar delas lika emellan mina avlidna döttrars sex barn i lika andelar eller sex lika lotter utan någon åtskillnad och varmedelst förr åberopade förordnande är upphävt. Detta förordnande skedde av Märtha Olofsdotter med fullt förstånd och sinnesskärpa, och detta kunna vi med listig ed bestyrka om fordras. Brunflo och Lunne den 5 januari 1845. Brodde /bomärke/ Edholm. Olof /74/ Gårdlund.”
På så sätt ville mormodern Märtha ställa saker och ting något tillrätta och skänka möjligheten till en bättre framtid i arv till samtliga sina barnbarn.
Läs mer: Trutsgård förlorades i konkurs 1836
Märtha Olofsdotter (1769-1844) var min mormors morfars mormors mor
Brita Nilsdotter (1792-1841) var min mormors morfars mormor
Sigrid Nilsdotter (1813-1867) var min mormors morfars mor
Kommentarer
Skicka en kommentar