Orsa finnmark - Fågelsjö och Huskölen

Bland min morfars anor återfinns några skogsfinnar som under tidigt 1600-tal invandrade från Norra Savolax i Finland till Orsa Finnmark och sedan blev kvar där. Detta var då mitt ute i ödemarken, i de stora och orörda skogarna i gränslandet mellan Härjedalen, Hälsingland och Dalarna. Dessa så kallade svedjefinnar byggde och bosatte sig bland annat i byarna Fågelsjö och Huskölen.

Eero Järnefelt (1893), Trälar under penningen / Sved. Foto: Finlands Nationalgalleri / Yehia Eweis

Fågelsjö - Sigfrid Markusson Tossavainen

Los socken (tidigare Mora socken)

Sigfrid Markusson Tossavainen (1635-1705) sägs härstamma från skomakaren Markku Suutari (ca 1550-1633) på Markula gård i Lievestuore by, Rautalampi socken i Norra Savolax. Dennes son, Olof Markusson fick 1622 genom kung Gustav II Adolfs tillståndsbrev, rätt att bosätta sig på kronans skogar i östra Dalarna. Tillsammans med sonen Markus Olofsson färdades han till Sverige och slog sig ner i Tandsjöborg, i närheten av dagens Los och Hamra.

Markus Olofssons son, Sigfrid Markusson flyttade 1671 från Tandsjöborg, där han var född, till Fågelsjö där han etablerade sig som den förste nybyggaren i byn. Med sig hade han sin familj; hustrun Anna Mårtensdotter och sönerna Mårten Sigfridsson (1657-1737) och Olof Sigfridsson (1659-1754).

Mårten Sigfridsson gifte sig ca 1681 med Margareta Staffansdotter (1656-1756) från Kårböle. De fick sonen Sigfrid (1682) och dottern Anna (1684).

Anna Mårtensdotter giftes 1707 bort till Huskölen i Ytterhogdal. Hennes make, Mickel Ersson var också skogsfinne och härstammade även han från finska invandrare från Norra Savolax. Mer om dem senare.

Bortom Åa i Fågelsjö. Foto: Jakob Dahlström

Gården i Fågelsjö stannade i släktens ägo i sju generationer. Idag är den känd som Fågelsjö Gammelgård Bortom Åa och är en av sju hälsingegårdar som sedan 2012 är upptagna på UNESCOS lista med världsarv. Gården är öppen för besökare varje sommar. Särskilt intressant är en guidad tur i gammelgården uppförd 1822. Byggnaden lämnades helt orörd 1910, då paret som bodde där flyttade till ett helt nyinrett hus på andra sidan gårdsplanen. Det finns också mycket att läsa om Fågelsjö, inte minst boken Fågelsjö - by i Orsa finnmark.

Länk: Fågelsjö Gammelgård

Länk: Världsarvet Hälsingegårdar

Huskölen - Grels Ersson Taijainen & Eskil Larsson Seiloinen

Ytterhogdals socken

Byarna Huskölen och Karlstrand ligger längs Ljusnan, mellan Ytterhogdal och Kårböle. De ligger på varsin sida av länsgränsen mellan Jämtlands och Gävleborgs län, men både deras historia och samtid är nära länkade. Gårdarna och befolkningen härstammar till stor del från två invandrade skogsfinnar; Grels Ersson Taijainen och Eskil Larsson Seiloinen.

Även i Huskölen finns en gammelgård som visas om sommaren, Västigården. Huset är byggt i slutet av 1700-talet. Samma familj har bott på gården i rakt nedstigande led i över tolv generationer, alla härstammande från Grels Ersson som levde på 1600-talet.

Länk: Det senaste från Ljusnans strand (Huskölen - Karlstrands byalag)

Gammelbygningen på Västigården.

På en gammal karta över Huskölen från 1755 finns Grels Erssons och Eskil Larssons historia nedtecknad.

Charta öfwer Huskiölens Finnetorps åker och hemägor uti Hogdahl sochn

Huskiölen. Tvenne finnetorp uti Hogdahl socken, Hälsingelands norra del och Wästernorrlanden. Belägen ifrån sockenkyrkan (i Ytterhogdal) sydost 2,5 mil och nästa handelsstad Hudikswall merendels i väster 13 mil samt ifrån Loos Coboltverk norr ifrån 8,5 mil efter vägen, men gent över skogen 6 mil.

Dessa torp äro vid pass 180 år sedan (sannolikt något kortare tidsrymd) blivna på kronoallmänningen söder om Ljusneå älv 3/4 mil härifrån vid Björneberg (berg samt by) med kungliga privilegier av nuvarande åboers (bosattas) förfäder Grels Ersson och Esckill Larsson, som kommit ifrån Sawolax och Rautalambi socken (Rautalampi). Dessa finnar hava väl vid berörda Björneberg sig nederbyggt och samt någon jord börjat i skarpa stenbackar upprödja, varefter ännu kännetecken gives. Men som de icke sett sig besuttna av så ringa lägenhet, så hava de flyttat sig hit, hart när och nordan om berörde Ljusneå älv, söder om Huskiöln (berget). Då de vid hösttinget år 1637 blivit tills vidare skattlagda, till 1 1/2 öresland vardera, som finnes av ett gammalt brev givet (i) Wansätter den 5 juni samma år av dåvarande kronobefallningsmannen Johan Esckelsson.

Med denna skatt har det förblivit till år 1726 då framlidne ordinarie lantmätaren Nils Spole efter respektive Landshövdingeämbetets order, här tillika vid Björneberg varit på undersökning. Varpå året därpå följande, efter respektive Landshövdingeämbetets resolution (beslut) den 6 september 1727, infördes i Kronans Jordebok med öresskatt: No 1 för 1 öresland, No 2 för 18 penningar. Så att åboerna som nu dessa hemman åbor skattar, nämligen:

1. Eric Mickelsson: 2 öre, 12 penningar

2. Jon Esckelsson: 2 öre, 6 penningar

Tillsammans: 4 öre, 18 penningar

Huskölen 1 (A) - Västigården

Västigården var den gård som av lantmätaren i texten ovan kallade No 1. Det var alltså här som Grels Ersson och hustrun Malin bosatte sig någon gång i 1600-talets början. Vid lantmäteriförrättningen 1755 var hans sonsons son, Eric Mickelsson bonde i gården.

Sonsonen Mickel Ersson (Eric Mickelssons far) gifte sig 1707 med Anna Mårtensdotter från Fågelsjö. Därmed giftes två skogsfinska släkter samman, Tossavainen i Fågelsjö och Taijainen i Huskölen. Båda dessa släkter härstammade från Rautalampi socken i Norra Savolax, Finland.

MICKEL ERSSON (1680-1762) och ANNA MÅRTENSDOTTER (1684-1766) fick fyra barn; tvillingarna Karin och Margareta (1709), Eric (1712) och Malin (1716). Eric övertog Västigården, medan äldsta dottern Karin giftes in i granngården, Östigården. Även Eric gifte sig med en flicka från Östigården. Ytterligare en skogsfinsk släkt från Rautalampi - Seiloinen - hade alltså knutits till släkten Taijainen genom giftermål. Denna gång med dubbla band.

Västigårdens gammelbyggning ska vara bygd i slutet av 1700-talet. Därför är det troligt att det var Eric Mickelsson som uppförde den. ERIC MICKELSSON (1712-1792) gifte sig 1737 med ANNA ESKILSDOTTER (1710-1781). Hon var sonson dotter till Eskil Larsson, som bosatt sig i Huskölen samtidigt som Grels Ersson. Eric och Anna fick barnen; Anna (1737), Margareta (1739), Mickel (1742), Olof (1744), Jon (1748), Karin (1750-52), Eric (1752).

Efter dem övertog äldste sonen MICKEL ERSSON (1742-1814) Västigården. Hans ättlingar äger gården allt sedan dess.

Västigården. /Bilden tillhör ArkivDigital (www.arkivdigital.se) och är en digitalfotograferad bild.

Västigården. /Bilden tillhör ArkivDigital (www.arkivdigital.se) och är en digitalfotograferad bild

Huskölen 1 (B) - Backen

Den andre av sönerna i Västigården, OLOF ERSSON (1744-1833) fick via delning överta det som kom att bli gården Backen. Han gifte sig 1770 med KARIN PEHRSDOTTER (1747-1797), klockaredotter från Kårböle. Olof och Karin fick barnen; Karin (1770-71), Eric (1772), Anna (1775), Karin (1778-89), Per (1781), Olof (1784), Jonas (1787), Mickel (1791).

Deras äldste son ERIC OLOFSSON (1772-1831) övertog gården. Dennes båda söner Olof och Hans delade senare gården. Olof bodde kvar på Backen, medan Hans 1832 byggde gården Hans-Backen strax intill.

Dottern ANNA OLOFSDOTTER (1775-1847) gifte sig 1795 med PEHR THURSSON (1763-1824). Han var av den omtalade Tursläkten från Ängersjö. Han härstammade alltså från Ture Persson, men inte från den omskrivna grenen efter sonen Per Turesson, utan från dennes syster Karin Turesdotter (1681-1719).

Pehr och Anna bosatte sig på ett torp i Björnberg, söder om Ljusnan och Huskölen. År 1822 flyttade de med familjen till Kälen i Bodsjö socken i Jämtland. Deras dotter Kerstin Pehrsdotter bosatte sig senare på Svartnäset, Hackås socken.

Anna Olofsdotter var min morfars morfars mormor.

Läs mer: Tre klockare i Kårböle

Läs mer: Nybyggarna på Svartnäset - 1765-1895

Backen. /Bilden tillhör ArkivDigital (www.arkivdigital.se) och är en digitalfotograferad bild

Huskölen 1 (C) - Hans-Backen

Hans Erssons gård från ca 1832.

Hans-Backen. /Bilden tillhör ArkivDigital (www.arkivdigital.se) och är en digitalfotograferad bild

Huskölen 2 (D) - Östigården

På Östigården bosatte sig den redan omtalade Eskil Larsson Seiloinen, en av de båda första nybyggarna i Huskölen, tillsammans med hustrun Elin.

Hans sonson ESKIL JONSSON (1673-1754) var gift med ANNA HENRICKSDOTTER (1676-1746) från Kälen, Bodsjö socken. Bland deras åtta barn märks dottern Anna Eskilsdotter, gift med Mickel Ersson i Västigården (ovan) samt sonen JON ESKILSSON (1714-1786) gift med KARIN MICKELSDOTTER (1709-1803) från Västigården.

Jon och Karin fick åtta barn. Den näst äldste sonen MICKEL JONSSON (1745-1786) övertog Östigården. Gården delades efter honom mellan sönerna JONAS MICKELSSON (1778-1858) och PEHR MICKELSSON (1781-1828). Jonas bodde kvar på Östigården medan Pehr uppförde Nygården intill omkring 1812.

Östigården. /Bilden tillhör ArkivDigital (www.arkivdigital.se) och är en digitalfotograferad bild

Huskölen 2 (E) - Nygården

Pehr Mickelssons gård från ca 1812.

Nygården. /Bilden tillhör ArkivDigital (www.arkivdigital.se) och är en digitalfotograferad bild

Kartan visar de fem första gårdarna i Huskölen. 1 (A) Västigården där Grels Ersson bosatte sig som nybyggare i början av 1600-talet. Efter Erik Mickelssons död 1792 delades gården mellan sönerna Mickel Ersson och Olof Ersson. Olof byggde då 1 (B) gården Backen. Genom Olofs sonsöner Olof Ersson och Hans Ersson delades gården Backen. Hans bosatte sig 1832 i 1 (C) Hans-Backen.

2 (D) Östigården byggdes av den andre nybyggaren, Eskil Larsson vid början av 1600-talet. Gården delades omkring 1812 då bröderna Jonas Mickelsson och Pehr Mickelsson tog över. Pehr bosatte sig i 2 (E) Nygården.

Jag har släktanknytning till samtliga gårdar i Huskölen. I rakt nedstigande led härstammar jag från Västigården, Östigården samt Backen.

Läs mer (ur Släkthistoria): När finnarna intog svenska ödeskogar

Gagge.se

Leta i den här bloggen