Ond bråd död i Rörshyttans masugn 1714

Detta är en drygt 300 år gammal släkthistoria. Den har varit bortglömd länge, men nu är det åter dags att berätta om Erik Andersson och hans fruktansvärda öde.

Erik Andersson var hammarsmed och arbetade vid Rörshyttan i Dala-Husby. Tillsammans med hustrun Cherstin Mattsdotter på gården Erks i Österbyn, inte långt från Rörshyttan, hade han två döttrar, Margareta och Cherstin.

Den 5 juni 1714 blev han offer för en synnerligen förfärlig arbetsplatsolycka. Den här förmiddagen skulle masugnen tömmas på sitt glödande järn. Något gick fel, väldigt fel. Innehållet sköljer över honom och förbränner stora delar av hans kropp. Pinan och plågan är stor, och han dör slutligen framåt kvällen. Prästen i Husby skriver ett långt referat i dödboken över det inträffade, vilket kan läsas i något moderniserad form nedan.


Fotograf okänd /Järnvägsmuseet, digitaltmuseum.se 


Dala-Husby 1714

"Erik Andersson ifrån Österbyn, född i Kyrkbyn uti By socken, där han lärt hammar-smeds-ämbetet, och omsider kommit hit till Husby, där han berörde ämbete idkat, så vid Långhyttan, som vid Wiks-smedjan. Emellertid är han vorden gift och boende i Österbyn, en stilla och saktmodig man. Hans avgång ifrån världen anlangande hände sig, att när han den 5te sistlidna juni med flera var begången att hacka eller riva ut vid Rörshyttan, fördärvades masugnen, den glödande fyllmon rasade över honom och förbrände hela hans kropp, undantagandes ansikte och huvud till någon del, vilka hatten kunnat skyla, men på den övriga kroppen har den glödande och heta sanden kommit in under kläderna, ja ock i själva munnen, då han ropade till folket om sitt utdragande utur eldmörjan. Hans kropp, gom och tunga var och av elden jämmerligen medfarna, innan han därur blev frälst och dragen, där han hade kommit och legat omkull. Detta tilldrog sig vid pass kl 10 om dagen, varefter denne salige mannen levde intill solens nedgång under stor sveda och pina, dock i det fasta hoppet och hjärteliga förtröstan, att hans läkare Jesus var förhanden och snart skulle komma med sin kraftiga hjälp, vilket och skedde vid berörde solnedgång, då han avsomnade, sedan han här i världen levat vid pass 60 år."

Erik Andersson var min farmors farmors morfars morfars morfar och levde åren 1655-1714.

Berättelsen går att läsa i Husby Dödbok F:1 (1698-1729) bild 61





Kommentarer