Pelles Erik Erssons testamente 1886

(uppdaterad 2020-11-22) 

När intresset för släkthistorien (eller snarare släkthistorierna) växer stöter en ibland på patrull. Folk är som folk är mest, och husförhörsböckerna är intetsägande upprepningar av namn på föräldrar, barn och barnbarn. Men vad tänkte och kände dom? Fanns det kärlek och konflikter? Något att bygga en historia på? Självklart fanns det! Men hur få tag på det?

Därför blir en amatörforskare som jag glad då jag stöter på en intressant bouppteckning, gärna med ett citerat testamente. Nu hade jag turen att läsa Pelles Erik Erssons bouppteckning inklusive arvsskifte. Där finns inte mindre än tre personligt formulerade testamenten. Det kan självklart tyckas märkligt, men det fina med detta är att hans personliga önskningar, tankar och preferenser kommer fram. Det går att spinna vidare på, till exempel, hur såg hans relationer med barnen ut? 


Det är lite oklart vilka som är med på det här gruppfotot. Den äldre mannen (nr 3 från vänster) kan vara Johan Ljus. Bredvid honom står Alma Johansson (min farmors mor) med barnen Nils-Erik och Alma. Kanske är det sonen Elof längst till vänster i bild. De tre övriga männen i bild är oidentifierade, men bör vara nära släktingar. Fotot är taget omkring 1920.

Pelles i Djusa

Vi ska vara grundliga och börja från början. Pelles Erik Ersson (1815-1886) gifte sig 1845 med Greta Andersdotter (1822-1875) från gården Pelles i Djusa, Husby socken i Dalarna. Själv kom han från Lerhyttan. Greta hade sex syskon, det var dock bara två bröder som överlevde uppväxten, Anders Gustaf Andersson och Johan Andersson. Ingen av dem tycks ha tagit över gården Pelles, i stället blev Erik Ersson, efter en del turer, bonde på gården. Han fick då gårdsnamnet tillagt till sitt namn, och blev Pelles Erik Ersson.

Pelles Erik och Greta fick sju barn, fyra av dem växte upp; Jan Erik Ersson (1848-1913), Anna Stina Ersdotter (1851-1933), Greta Lisa Ersdotter (1855-1893) och Anders Ersson/Andrew Erickson (1857-1922).

På 1870-talet uppstod en rejäl konflikt i familjen. Modern Greta Andersdotter dog 1875. Efter moderns död delades gården upp i andelar mellan fadern och syskonen. På grund av skulder återgick senare Jan Eriks andel i gården till fadern.

Under ett år, hösten 1876 till hösten 1877 pågick en rättslig tvist mellan syskonen Greta Lisa och Jan Erik. De möttes vid Husby tingsplats i Smedby vid tre tillfällen innan de förlikades. Båda syskonen ställde skuldfodringar på den andra. Greta Lisa hävdade att hon inte fått ut sin vid bodelningen stadgade rätt till "bröllopskost" på 30 kronor (inklusive ränta 35 kronor). Jan Erik krävde ersättning av systern för mat och husrum för henne och hennes barn, diverse skjutsningar med mera under åren 1874-1876 på totalt 60 kronor och 23 öre. Samtidigt som detta pågick, bodde de alla på Pelles i Djusa. 

Jan Erik hade gift sig hösten 1874 med Augusta Ersdotter från Gustafs och fått den äldste sonen Carl. Greta Lisa hade fött två barn med okänd fader, 1873 och 1874. Hon gifte sig 1876 med soldaten Johan Ljus från Olshyttan i Garpenberg. De bodde nu också på Pelles. Systern Anna Stina gifte sig 1875 och flyttade till Matsbo i Hedemora. Yngste brodern Anders bodde kvar, men emigrerade 1881 till Nordamerika.

Sommaren 1878 sålde fadern och barnen gården till Daniel Trång från Stjärnsund och dennes unga hustru Sofia Wilhelmina Brodin. Gårdsnamnet ändras därefter till Danielsberg. Så snart som 1895 såldes gården igen till Erik Karlgren med hustru. Sedan dess har den haft namnet Karlgrensgården. 



Flytten till Bengtsbo

Omkring 1880 hade alltså familjen lämnat gården och flyttat till andra platser Det som kanske är lite anmärkningsvärt i detta är att släkten då hade varit stadigt boende på gården Pelles i Djusa sedan drygt 250 år. Pelles Erik Ersson flyttade till grannbyn Bengtsbo. Han införskaffade 1879 en liten bit jord, byggde ett hus och levde där fram till sin död 1886. Dottern Greta Lisa Ersdotter med familj flyttade tillsammans med honom till Bengtsbo. Sonen Jan Erik flyttade till Koberga med sin familj. Detta kanske förklarar en del av Pelles Erik Erssons ställningstaganden i hans testamenten.

"Köpebrev. Jag undertecknad upplåter och försäljer till Pelles Erik Ersson i Djusa den mig tillhöriga Alderhagen kallad å Bengtsbo karta markerad med littera F samt med ägofigurer 65 å 66 innehållande 16 526/1000 kappland för en oss emellan överenskommen och till fullo betalt köpesumma åttiofem kronor, vilken summa härmed kvitterad varder. Alltså avhänder jag mig nämnde hage till bemälde köpare att för sig och efterkommande nyttja och bruka det bästa han gitter och förmår samt sig faste- och skötebrev förskaffa om han så för gott finner. Vilket jag i tillkallade vittnens närvaro med mitt egenhändiga namnunderskrift stadfästas som skedde i Bengtsbo den 9 september 1879. Anderses J. G. Jansson i Bengtsbo."

Utöver testamentena, så finns en del annan intressant information i bouppteckningen. Av Pelles Erik Erssons och Greta Andersdotters sju barn, var nu fyra i livet. Sonen Jan Erik Ersson bosatt i Koberga, dottern Anna Stina Ersdotter gift i Matsbo, Hedemora, dottern Greta Lisa Ersdotter gift och bosatt i Bengtsbo, samt sonen Anders Ersson - numera Andrew Erickson bosatt i Cadillac, Michigan i Norra Amerika. Anders/Andrew utvandrade 1881, först till Cadillac, där han gifte sig 1887. Han flyttade sedan med sin familj till Seattle, Washington på USA:s västkust. Men hans levnadsöde är dock en egen historia, som vi får återkomma till senare.

Bodelning

Så vidare till bodelningen i Bengtsbo den 20 augusti 1886. Pelles Erik Ersson hade gått bort i maj samma år. Nu var det tid att skifta boet. Alla var på plats utom dottern Anna Stina och sonen Anders. De företräddes båda av Anna Stinas make Jans Fredrik Jansson fån Matsbo. Anders hade skrivit en fullmakt till sin svåger.

"Fullmakt för min svåger lägenhetsinnehavaren Jans Fredrik Jansson i Matsbo, Hedemora socken att vid bouppteckning och arvskifte efter min den 4 innevarande maj avlidne fader förre hemmansägaren Pelles Erik Ersson i Bengtsbo, Husby socken och St. Kopparbergs län, föra min talan och min rätt bevaka; hållande jag för gillt vad detta mitt ombud lagligen gå och låter samt hans kvitto å mig tillfallande arvsmedel: Cadillac, Wexford Co, Box 28, Mich. Den 29 maj 1886, Anders Eriksson, Cadillac, Mich. Egenhändiga underskrifter bevittna A. Andersson, Cadillac, Mich., John Olsen, Cadillac, Mich." 

Syskonen hade svårt att komma överens om värderingen av lösöret. Skiftesmännen föreslog då en inbördes auktion, där värderingen sattes till högstbjudande inköpspris. De kom överens om detta och värderingen kunde på så sätt slutföras. Så kom de till Erik Erssons testamenten. Det var nämligen inte bara ett, utan tre olika, på varandra följande testamenten från 1883 till 1886. Genom dessa testamenten lämnade han några meddelanden till sina efterlevande.

1. Testamente - faddergåva

"Undertecknade skänker tvåhundra kronor som faddergåva till Alma Ljus i Bengtsbo och dessa pengar får hon bekomma vid femton års ålder att begagna till respengar till Amerika. Men i det fall att hon intet vill resa till Amerika så får hon ej lyfta nämnda pengar förrän efter min död. Husby och Bengtsbo den 11 april 1883. Pelles Erik /bom/ Ersson. Ovanstående förbindelse blev upprättad vid sunt förnuft och med fri vilja som betygas av nedan tecknade vittnen (...)" 

När Alma Ljus föddes 1873, var hennes mor Greta Lisa 17 år och ogift. Fadern var okänd och Alma förklarades som oäkta. Dopvittnen var Pelles Erik Ersson, hustrun Greta Andersdotter samt Greta Lisas syskon Anders och Anna (Stina). Via sitt testamente ville han ge en faddergåva till dotterdottern Alma. En möjlighet att resa till Amerika och kanske ett bättre liv. Alma kom dock aldrig att emigrera, men säkerligen kom pengarna väl till pass ändå.



2. Testamente - torpet i Bengtsbo

"Jag undertecknad förklarar härmed min yttersta vilja att min i Bengtsbo belägna stugbyggnad med två rum och vedbod samt gårdsplats i areal 16 kappland, skall efter min död tillfalla min dotter Greta Lisas barn, sonen Gustaf, döttrarna Alma, Anna och Mina. Dessutom skall efter min död två av ovan nämnda barn, Gustaf och Alma erhålla min lösegendom, nämligen en chiffonjé, ett väggur, ett skåp, en större järngryta. Det varder härmed med min egenhändiga underskrift stadfäst. Husby och Bengtsbo den 29 mars 1885. Pelles Erik /bom/ Ersson. Att detta testamente är med sunt förnuft och fri vilja av Erik Ersson upprättat betygas av oss på en gång närvarande vittnen (…)" 

 Vid bouppteckningen värderades fastigheten till femhundra kronor. Det var mer än dubbelt så mycket som vardera barn slutligen kom att få som sin arvslott (243 kronor). Det är intressant att det är barnbarnen som ärver stugan, inte dottern. Kan det ha något att göra med hans inställning till mågen, Johan Ljus? Vid den här tiden hade Greta Lisa fem barn, men den yngsta var ännu inte född då testamentet skrevs. Hon kom senare att få ytterligare två döttrar.

Pelles Erik Ersson månade också extra om de två äldsta, båda med okända fäder, så kallade oäkta barn. Alma och Gustaf ärvde därför ett antal föremål, sammanlagt värderade till 29 kronor.



Vid laga skiftet 1894 var det soldat Ljus (styvbarn och) barn (Alma, Gustaf, Anna och Mina) som ägde fastigheten. De båda äldsta barnen, Alma och Gustaf sålde 1899 sina båda andelar av fastigheten till styvfadern för hundra kronor. Johan Ljus bodde kvar fram till 1920, då han flyttade till Långmora Fattiggård, där han dog 1921. Det är troligt att gården såldes därefter.

På skifteskartan nedan är torpet betecknad med littera Ea (Bengtsbo 7:1). Fastigheten finns inte längre kvar, utan har på senare tid uppgått i Bengtsbo 2:3. Däremot så ser det ut - åtminstone på Lantmäteriets ortofoto - som att huset kan stå kvar än idag. Mellan alla träd i det som för 140 år sedan var Alderhagen.



3. Testamente - skötsel-lån

"Som min dotter, Greta Lisa Ersdotter i Bengtsbo alltid med vänlighet och uppmärksamhet bemött mig på min ålderdom, så vill jag såsom skötsel-lån och som min yttersta vilja förklara att alla sängkläder utan undantag samt en spegel, ett bord, en grå vadmalsrock, ett fickur samt 10 kronor kontant efter min död utan något intrång av andra mina arvingar må tillfalla min dotter Greta Lisa Ersdotter, som äger att detsamma med godtycke använda. Till yttermera visshet har jag detta testamente egenhändigt underskrivit med mitt bomärke. Husby och Bengtsbo den 8 februari 1886. Pelles Erik /bom/ Ersson. Att Pelles Erik Ersson med sunt förnuft och fri vilja erkänt och undertecknat detta testamente intygar undertecknade på en gång närvarande vittnen (…)" 

Det sammanlagda värdet av dessa saker och pengar är 30 kronor. Det är tydligt att Pelles Erik Ersson uppskattade sin dotter Greta Lisa och det hon gjort för sin far. Sonen Jan Erik bodde inte långt därifrån, i grannbyn Koberga, men kanske var förhållandet mellan far och son ansträngt? Dottern Anna Lisa bodde med sin familj i Matsbo utanför Hedemora och kom kanske inte hem så ofta. Sonen Anders/Andrew som emigrerat, fanns långt borta i Amerika. Det faktum att barnen hade svårt att enas kring värderingen av lösöret bekräftade att det fanns något underliggande dem emellan.



Fakta

Pelles Erik Ersson (1815-1886) var min farmors mormors far, Greta Andersdotter (1822-1875) var min farmors mormors mor, Greta Lisa Ersson (1855-1893) var min farmors mormor - soldaten Johan Ljus (1848-1921) var hennes make och styvfar till hennes båda äldsta barn - och Alma Ljus (1873-1960) var min farmors mor.

Greta Lisas övriga barn var: Gustaf Leonard (1874-1941), Ida (1877-1881), Anna Elisabet (1880-1963), Beda Wilhelmina "Mina" (1883-1913), Sofia Martina (1885-1970), Ida Alexandra (1888-1957), Signe Margareta (1890-1897).

Pelles Erik Erssons bouppteckning finns bevarad i följande arkiv: Husby tingslags häradsrätt (W) FII:22 (1884-1886) s. 411 ff.






Kommentarer