Jonas Andersson Stafrén var min mormors mormors mormors mormor Lisbetha Larsdotters kusin i Stavre, Revsunds socken i Jämtland. Han var en välbärgad bondson som fick studera.
Jonas Stafrén skrevs in vid Medelpad/Jämtlands nation 1729 och lämnade Uppsala efter avlagd examen 1743. Han tjänstgjorde som pastorsadjunkt i Offerdal, Jämtland 1744-1750, där han gick bort knappa 45 år gammal utan att ha bildat någon egen familj. Han begravdes i Revsund, men kyrkans källmaterial är tyvärr knapphändigt.
Ur
Matrikel öfver i Upsala studerande norrlänningar, 1595-1889, redigerad av Erik Modin, E. N. Söderberg |
På 1700-talet disputerade studenter genom att försvara sina professorers skrifter. De skrev alltså inte sina avhandlingar själva. För en bondson, utan akademisk tradition, som Jonas Stafrén krävdes två disputationstillfällen. Han gick upp första gången 1741 under handledning av professor Anders Grönwall. Titeln var Efficacia exemplorum in animis hominum, vilket översatt är "Effektiviteten av exempel i människors medvetande”.
Han gick upp en andra gång 1743 för (den sedermera ökände) professor Petrus Ekerman. Ekerman blev omtalad för att han med tiden profiterade på sina studenter (företrädesvis rika och adliga) genom att sälja både avhandlingar och betyg. Hans bostad, Ekermanska huset finns ännu kvar, strax intill Uppsala domkyrka. Avhandlingen hette Tropaeis vilket betyder ”Troféer”. Jonas Stafrén erhöll sin examen 1743 och blev därmed Magister, den då högsta titeln inom den filosofiska fakulteten, motsvarade Doktor inom teologisk, juridisk och medicinsk fakultet.
Kommentarer
Skicka en kommentar