Tre klockare i Kårböle - 1700-tal

Uppdaterad 2021-01-03. 

Efter skogsbränderna i nordvästra Hälsingland och östra Härjedalen sommaren 2018 började jag nysta i mina anor från Kårböle och Huskölen. Detta ska belysa min härkomst från Kårböle, där tre klockare särskilt utmärker sig. Temat är kristesamt, sedesamt och rekorderligt. Vid den här tiden har det nyligen, under mitten av 1600-talet varit oroliga tider vid dåvarande gränsen mellan Norge och Sverige, vid Kårböle skans. Nu är det 1700-tal och mina anfäder är klockare i kapellet i den lilla byn Kårböle i Färila socken.

Interiör från sakristian i Kårböle kyrka. Väggmålningarna (från 1776) är hämtade från Kårböle gamla kapell. Foto: Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg

Klockaren Jon Pehrsson (1685-1765)

Jon Pehrsson föddes 1685 på en bondgård i Kårböle (troligen nuvarande Sörigården/Sörgården). Han gifte sig 1717 med Karin Larsdotter och samma år fick de sitt första barn, sonen Pehr Jonsson. Därefter fick de med tiden ytterligare två söner och två döttrar. Jon blev bonde som sin far och senare både gästgivare i Kårböle och klockare i kapellet. När han gick bort 1765 var han änkling sedan tretton år och han efterlämnade så mycket som 1050 riksdaler till sina fem barn. 

Så här skriver prästen i dödsrunan efter Jon Pehrsson:

1765. Kårböle. 28 februari / 17 mars. Bonden och klockaren Jon Persson född 1685 in junio. Fadren Per Jonsson, modren Ingrid Jonsdotter i Kårböle. Gift 1717 den 13 januari med hustrun Karin Larsdotter från Biörsiö, haft 5 barn. Änkling i 13 år. Avled i håll och styng den 28 februari. 80 år gammal.

Jon Pehrsson var verksam i den gamla stavkyrkan i Kårböle, som hade invigts 1599. Denna ersattes på 1760-talet med ett nytt träkapell på samma plats, strax norr om Sörgården på andra sidan Kårån. Den stavkyrka, Sankt Olofs offerkyrka som idag finns i Kårböle byggdes 1989.

Klockaren Pehr Jonsson (1717-1796)

Pehr Jonsson fick överta klockarsysslan efter sin far Jon, nu i det nya kapellet i Kårböle. Han gifte sig 1738 med Karin Andersdotter från en granngård i Kårböle (troligen nuvarande Norrigården/Norrgården). De fick sju barn, men vid arvsskiftet 1782, efter Karins bortgång syns endas fyra av dem vara i livet, Anders, Karin, Gunilda och Ingrid. Arvet uppgick till 979 riksdaler och det skiftades så att fadern behöll ett värde av 358 riksdaler och barnen fick vardera 155 riksdaler, lika för sonen och döttrarna.

Ljusdals tingslags häradsrätts arkiv, Bouppteckningar och arvskiften, SE/HLA/1040051/F II/3 (1781-1790)

Prästens eftermäle om Karin Andersdotter:

1781. Klockare- och bondehustrun Karin Andersdotter i Kårböle. Föräldrar bonden Anders Nilsson och hustrun Gunnilla Halfvarsdotter i Kårböle. Född 1712. Levat glatt, tjänat och fägnat alla. Gift med klockaren Per Jonsson, flera barn, huld maka och moder, bästa hushållerska och hedersam. Död 17/12, begravd 1/1 1782. Dödsorsak håll och stygn. 70 år. 

Pehr fortsatte i sin uppgift som klockare fram till sin död 1796. Prästen skrev:

1796. Per Jonsson, gammal klockare och bonde i Kårböle, f. 1717 d 21 okt, föräldrar bonde i Kårböle Jon Persson och hustru Karin Larsdotter. Gift 1739 med bondedottern Karin Andersdotter i Kårböle. 7 barn, 3 söner, 4 döttrar. 1 son och 3 döttrar lever. Var just en hedersman, höll bästa ordning i sitt hus och i hela byalaget, föreställde, varnade och lärde alla felande med all saktmodighet, tröstade även bedrövade, ville rättvisan och uppfostrade sina barn i gudsfruktan. God värd, känd, vördad och älskad av höga och låga vida vägnar i flera landsorter. Han låg längre tid till sängs på slutet, då han i sanning skaffade med fruktan och bävan sin salighet. Dödde d, 20 sept. 79 år gammal uti bröstvärk. Sörjd av alla. Begravd 9 okt. 

Här på Sörgården i Kårböle bodde klockarna, i bakgrunden den snötäckta Kårsjön. Gården såldes 1869 av Anders Pehrssons sonson Anders Anderssson. /Bilden tillhör ArkivDigital (www.arkivdigital.se) och är en digitalfotograferad bild.

Klockaren Anders Pehrsson (1740-1809)

Nu tog sonen Anders Pehrson över som klockare i Kårböle. Han kom att mötas av många prövningar. Han gifte sig två gånger, 1768 med Märtha Jonsdotter och 1792 med Anna Larsdotter. Första hustrun Märtha dog 1786 och andra hustrun Anna dog 1797. Han fick sex barn med första hustrun, varav två dog tidigt och därefter två barn med andra hustrun, varav ett överlevde. Prästen skrev minnesord efter hans båda hustrurs frånfälle:

1786. Märtha Jonsdotter, bondens och klockarens i Kårböle hustru, född 1747 den 27 september. Föräldrar bonden Jon Olsson och modern Brita Jonsdotter i Hogdals Vensjö. Gift 1768 med bonden Anders Persson, nu klockare. Ägt 6 barn, 3 söner, 3 döttrar. En dotter död. Var en övermåttan behaglig människa. Sjuknade i rosfeber den 26 april dödde därav den 6 maj 38 år gammal. Begraven den 21 maj.

1797. Anna Larsdotter bonden och klockaren Anders Pehrssons hustru i Kårböle, född 1760 den 24 juni i Ängersjö. Föräldrar bonden Lars Pehrsson och hustrun Gertru Ericsdotter. Var hemma hos sina föräldrar till dess hon 1791 flyttade till Kårböle. Gift 1792. Ägt 2 barn, 1 son och 1 dotter. Var alltid glad och nöjd. Sjukdomen gallfeber och dog därav den 2 maj 1797. Begravd den 14 maj. 

Anders Pehrsson var verksam som klockare fram till två år före sin egen död 1809. Detta skrev prästen om Anders Pehrsson vid hans bortgång:

1809. Gamle bonden och klockaren i Kårböle. Född 1740 27/9. Föräldrar bonden och klockaren Per Jonsson och hustrun Karin Andersdotter. Gift 1768 med fd bondedottern Märta Jonsdotter ifrån Hodal och Wänsjö. Hade med henne 6 barn, 3 söner och 3 döttrar, av vilka 1 son och 1 dotter äro döda. Änkling 1786 6/5. Gift 2:a gången 1792 med bondedottern Anna Larsdotter från Hodal och Ängersjö. Hade med henne 2 barn, 1 son och 1 dotter, av vilka endast sonen lever. Änkling 2:a gången 1797. Vid tilltagande ålder mötte många sorger och olyckor samt åtskilliga kroppskrämpor och vedermödor, vilket ock han med kristet tålamod och undergivenhet emottog. Hans stilla och ärliga uppförande tillvann honom allmän kärlek och förtroende och gjorde att han fick efterträda sin far i klockaretjänsten här vid kapellet som han bestridde till 2ne år före sin död. Begraven i Kårböle.

Läs om Anders Pehrssons äldste son, prästen Pehr Söderbäck och hans ättlingar: En släktkrönika - från Kårböle till Uppsalas "Paganini"

Karin Pehrsdotter (1747-1797)

Anders Pehrssons syster Karin Pehrsdotter (min morfars morfars mormors mor) hade lämnat Kårböle 1770, gift sig och flyttat till sin make i Huskölen. Hon dog 50 år gammal i scharlakansfeber 1797, tolv år före sin bror. Därmed var kanske mycket av kontakten till Kårböle bruten. Prästen i Ytterhogdal tecknade denna bild över Karin efter hennes död:

Döde och begravne 1797. Huskölen. Karin Pehrsdotter, bonden Olof Erssons hustru, född 1747 uti Kårböle. Fadern bonden Pehr Jonsson och modren hustrun Karin Andersdotter. Gift 1771. Haft 8 barn, 5 söner och 3 döttrar. Gott leverne, var alltid jämt, allvarsam och kristelig. Var känd för medlidande och givmildhet emot de fattiga. Var alltid nöjd och glad. Beredde sig kristeligt emot döden och förklarade, att ingenting av jorden fängslade hennes hjärta. Sjuknade den 26 juni i scharlakansfeber och dödde den 25 juli, begravdes den 30 juli. 50 år. 

Karta över Kårböle by 1805. Inringade ovan är Kårböle gamla kapell och kyrkogård samt gården A. Gården som senare kom att heta Sörigården var bostad åt de tre generationerna klockare. Gården ligger ännu kvar på samma plats, söder om Kårån i Kårböle.

Madonnan från Kårböle

Efter Anders Pehrssons död 1809 tog sonen Anders Andersson (1781-ca 1858) över Sörgården. Efter honom kom hans son, Anders Andersson (1811-1889) bonde och kyrkvärd i Kårböle att äga gården. Den senare Anders gifte sig med Karin Larsdotter från Överhogdal i Jämtland. De fick endast en son, Anders som dog ung. Därmed fanns ingen kvar som kunde överta gården. Gården såldes därför 1869 till en Per Olofsson från Ängersjö i Ytterhogdal. Anders och Karin bodde dock kvar på gården fram tills de gick bort, 1889 respektive 1886. Sörgården ägs ännu av Per Olofssons ättlingar. 

En udda berättelse om gården rör den medeltida träskulpturen, madonnan från Kårböle. Denna står nu i Kårböle kyrka. Madonnan Maria ska ha hittats på logen till Sörgårdens gammelfäx (gamla ladugård) där den stoppats undan någon gång, oklart när. När den återfanns på gården överlämnades den till kyrkan och där har den stått sedan dess. Detta bör ha varit någon gång vid början av 1900-talet, det finns en bild av madonnan fotograferad 1927. Efter den stora skogsbranden 2018 blev det en riksnyhet när den tillfälligt evakuerade Kårböle-madonnan återfördes till kyrkan i byn. 

En annan berättelse gör gällande att madonnafiguren innan den gömdes undan hade förts runt mellan gårdarna i Kårböle som en så kallad "namnsdagsdocka". Detta var en gammal tradition vid namnsdagsfirande och det finns spår av detta både i Finland och i Hälsingland. Namnsdagar firades mycket mer förr och ett av upptågen var att placera en "docka", ofta gjord av halm i naturlig storlek hos namnsdagsbarnet.

Madonnan i Kårböle, en medeltida Maria-figur i trä daterad till sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Fotograf Hilding Mickelsson /Hälsinglands museum

Fotograf Hilding Mickelsson /Hälsinglands museum

Klockaretjänsten i Kårböle gick från far till son i tre generationer under 1700-talet. Den tredje klockaren, Anders Pehrsson var bror till min morfars morfars mormors mor, Karin Pehrsdotter. Hon gifte sig 1770 och flyttade till Huskölen i Ytterhogdal. Hennes dotter Anna flyttade i sin tur med sin make och barn till Kälen i Bodsjö.

LITE FAKTA

Hur mycket var pengarna värda?

Arvet 1765 efter klockaren Jon Pehrsson var 1050 riksdaler. Enligt prisomräknaren motsvarar det i dagens penningvärde en köpkraft på ca 450.000 kr (om man i stället tänker kostnad för arbetskraft, motsvarar de så mycket som 15,3 mnkr!)

Arvet 1782 (som skiftades i förtid) efter klockaren Pehr Jonsson var 979 riksdaler. Det motsvarar idag en köpkraft på ca 360.000 kr (och i kostnad för arbetskraft 10,1 mnkr!)

(Referens: Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292.)

Klockarens uppdrag

Klockare var ett kyrkligt ämbete, som ursprungligen – under medeltiden – medförde uppgiften att vårda kyrkan och dess inventarier samt ombesörja klockringningen.

På 1600-talet började man av klockaren kräva förmågan att undervisa i sång och leda kyrksången där en särskild kantor inte fanns. Vid samma tid fick klockaren även uppdrag att lära ungdomen att läsa och skriva. I kyrkoordningen av 1571 heter det bland annat: ”Klockare skall vara ärlig, trogen, flitig, boklärd och kunna sjunga och skriva, så att han däruti kan undervisa församlingens ungdom”. I 1686 års kyrkolag räknas han till kyrkans ämbetsmän och kallas kyrkobetjänt. Han skulle medverka vid bröllop, barndop, kyrkogång och begravningar. Han skulle övervaka ordningen på kyrkogården angående grävning, hålla kyrkans böcker och handlingar i ordning, mottaga, framlämna och förvara handlingarna, utskriva kungörelser, uppbära och anteckna en del inkomster till kyrkan, övervaka att kyrkvaktaren med flera fullgjorde sina åligganden. Vidare hade han ansvaret för att kyrkan blev belyst och att kyrkliga minnesmärken vårdades. Han skulle medfölja pastor på husförhör och sjukbesök och bära pastors brev till nästa klockare. I viss mån fick han också biträda vid sjukdomsfall, då han ”med åderlåtning skulle betjäna de sjuka”. 

Förutom klockarboställe ingick länge i klockarens inkomst så kallat offer samt avgifter i samband med hans förrättningar. 

Källa: Wiki-Rötter

Läs mer om klockareyrket: tidningen Släkthistoria

Kårböle kyrka - historik

Det första träkapellet i Kårböle, som enligt uppgift uppfördes under tidig medeltid, låg i närheten av Kårån som rinner genom byn och denna byggnad användes fram till 1500-talets senare hälft. 

År 1599 invigdes på en annan plats i byn en ny kyrkobyggnad som var åtta meter lång, fem meter bred och nio meter hög. Måttuppgifterna antyder att det kan ha varit en stavkyrka, vilken senare försågs med ett lågt torn i väster. 

Under 1760-talet ersattes det då svårt rötskadade kapellet med en ny kyrka av trä som 1776 dekorerades av den unge konstnären Jonas Åkerström som var lärjunge till konstnären Paul Mickelsson Hallberg. År 1817 försågs kyrkan med ett torn. Även denna kyrka fick en kort historia då den utdömdes efter 100 år eftersom byggnaden lutade, tornet hade satt sig och virket var svårt angripet av röta och svamp. 

Församlingen beslöt därför 1867 att uppföra en ny kyrkobyggnad på en ny plats i byn och resultatet blev den nuvarande kyrkan som stod färdig tre år senare. Den nya kyrkan ritades av arkitekt J. E. Söderlund och byggdes under ledning av byggmästare Per Norin från Trönö.

Källa: Kringla.nu