Det här fotografiet har gäckat mig en längre tid. Var är det taget? Vilka är ungdomarna i den stora konfirmandgruppen? För visst har väl mannen med cylinderhatt, längst bak i mitten en prästkrage? Det jag visste var att bilden kom från antingen min farmors, eller min farfars familj.
Nu har jag hittat både platsen och den ungefärliga tiden.
Bilden är tagen omkring 1908, det år min farfar bör ha blivit konfirmerad. Det kan förstås vara något annat av de tio syskonen på bilden, men sannolikt har farfar sparat ett gruppfoto där han själv är med. Vem av gossarna på bilden som är min farfar Ture vet jag dock inte. En teori är att han kanske är pojken med grå keps (femte till höger från pastorn).
För det första behövde jag få reda på var bilden var tagen. Kartongen runt bilden var delvis avriven och därför syntes inte hela namnet på fotoateljén. Via lite sökande på snarlika namn lyckades jag hitta en namnstämpel som överensstämde med min egen trasiga. Fotot är taget av Lindgren & Co, Hagalund. Det innebär att fotografiet sannolikt är taget någonstans i eller omkring Stockholm.
Då återstod att identifiera byggnaden. Min farfar växte upp i Gustavsberg på Värmdö. Med ett förstoringsglas kunde jag se en malmkrona skymta inne i huset genom ett av fönstren. Aha, kanske ett missionshus? Jag återvände till Gustavsbergs vänner. De har ett sökbart bildarkiv med Lennart Backmans fotosamling. Där hittade jag några fotografier som bekräftade att bilden är tagen vid Gustavsbergs missionshus. Byggnaden har idag en tegelfasad, men gamla bilder visar den ursprungliga fasaden med träpanel från när huset byggdes 1901. Dessa bilder stämde överens med mitt fotografi.
Jag har även hört sägas att familjen Magnusson i Gustavsberg ska ha varit aktiva i missionsförbundet. Jag har inte kunnat hitta något som bekräftar detta tidigare. Därför var det intressant att kunna identifiera konfirmationsfotografiet och byggnaden.
 |
| Gustavsbergs missionshus. /Lennart Backmans bildarkiv, Gustavsbergs vänner. |
 |
| Gustavsberg missionshus. /Lennart Backmans bildarkiv, Gustavsbergs vänner. |
Pastor Oscar Mellblom
Oscar Mellblom var pastor i Gustavsbergs missionsförsamling 1906-1913. Det är han som står längst bak i mitten av gruppbilden. Han kom från Västergötland och hade sitt ursprung i Frälsningsarmén. Så småningom övergick han till Pingströrelsen. Följande (citat) skickade Mellblom till författaren av Gustavsbergs Missionsförbunds minnesskrift inför 100-årsjubileumet 1973 (s. 34-35).
"Efter vad jag kan förstå passerade vi en gräns mellan vad man kan kalla den gamla stammens tid och en något nyare. Den gamle och viljestarke skräddarmästaren Holmberg hade varit ordförande, organist och sångledare under den största tiden av församlingens tillvaro, men rätt snart efter min ankomst framträdde nya bröder mer och mer i ledareställning på såväl ordförandeposten som i sången och musiken. Därmed kom hela verksamheten in i en föryngringens process. Så gott som varje vinter hade vi mer eller mindre väckelseperioder, då många blevo frälsta och lades till församlingen. I vanliga fall var det så, att då vi började böneveckorna på det nya året, samlades stora skaror, mest ungdom. Vi behövde blott annonsera väckelsemötena, och lokalen fylldes till sista plats. Endräkten och verksamhetslusten var utmärkt. Utom samhället hade vi några utposter såsom Velamsund, Gustavsvik, Skälsmara på Ingarö m. fl. platser. Vi upptogo även verksamhet i Fruvik, där en del vänner blevo vunna för Gud och kommo till församlingen.
- - -
Då den första storstrejken i vårt land gick av stapeln 1909, spärrades alla vägar till Gustavsberg av bruksledningens män. Detta för att ingen obehörig, ingen upprorsmakare skulle kunna komma hit. Det lyckades också. Bruksledningen stod i ett gott förhållande till församlingens verksamhet, även om den· gärna ville ha en viss uppsikt däröver, så att det inte kom något med, som kunde skada den gamla regimens makt. Samtidigt visade de stor generositet mot oss. Vi ägde dess förtroende även i det rent religiösa."
 |
| Vid Oscar Mellbloms avgång 1913. /Lennart Backmans bildarkiv, Gustavsbergs vänner. |
Kommentarer
Skicka en kommentar