Påvespel från Jämtland

Det här spelet snidade min morfar Johan Johansson (1897-1976) till mig en sommar vid mitten av 1970-talet. Det var på Sve i Kälen, Bodsjö socken. Det är en kopia av ett äldre spel som min mamma och hennes syskon lekte med som som små. Det spelet, troligen tillverkat på 1920-1930-talet, är väl använt och lite skört. Möjligen var det min mormor Selma Karolina Karlsson (1893-1986) som snidade det äldre spelet. 

Påvespel tillverkade på 1970-talet (till vänster) och på 1920-1930-talet (till höger). Stickorna i det äldre spelet är kortare.

De fyra yngsta syskonen på Sve; Gudrun, Olle, Margit och Märit.

Den här typen av spel har funnits i många kulturer och speltypen har mycket gamla anor. Liknande spel har funnits i bland annat Indien, Kina och hos Nordamerikas ursprungsbefolkning. Ett liknande spel har även funnits bland den samiska befolkningen. 

Antal pinnar och benämning på stickorna skiljer sig delvis åt, medan spelreglerna är snarlika. Namnet på spelet varierar också; påvespel, kejsarspel, pinnaspel, mikado, skrapnos eller det mer nutida; plockepinn. 

Påvespel från Jämtland (1970-tal) med 63 stickor.

Spelregler

Spelet kallas påvespel och består av totalt 63 stickor (stöpstickor). Spelet går till så att den som inleder håller stickorna i ena handen stödd mot bordet. När denne släpper taget sprids stickorna över bordet. Två (eller flera) spelare turas sedan om att plocka upp stickorna. Dessa ska plockas upp en och en utan att någon annan rör sig. När så sker är det nästa spelares tur. När alla stickor är upplockade, räknas poängen ihop.

Stickorna ger olika poäng: Påve 32 poäng (1 st), Kejsare 16 poäng (2 st), Kung 8 poäng (4 st), Dam 4 poäng (8 st), Knekt 2 poäng (16 st) och Bonde 1 poäng (32 st).

Påve 32 poäng

Kejsare 16 poäng

Kung 8 poäng

Dam 4 poäng

Knekt 2 poäng

Bonde 1 poäng