(uppdaterad 2020-11-08)
Gustaf Gustafsson Dandanell (1772-1820) var masmästare vid Valla masugn i By socken, Dalarna. Han dog 48 år gammal år 1820 och efterlämnade hustrun Margareta Andersdotter (1763-1845) och sönerna Gustaf och Anders, 20 respektive 16 år gamla. Gustaf hade tagit över föräldrahemmet och uppdraget som masmästare efter sin far.
Genom bouppteckningen får vi en inblick i hur livet levdes hos en masmästarfamilj vid ett litet bruk i södra Dalarna i början av 1800-talet. Gustafs tio år yngre syster, Margareta Gustafsdotter Dandanell (1782-1836) föddes även hon på Valla bruk och bodde där tills hon år 1800 gifte sig med en landbonde i byn Fullen, nära gränsen till Gästrikland. Margareta var min farmors farmors mormor.
Hemmet i Valla är inrett med blå- och brunmålade möbler och vi gissar att de återfinns i olika rum. Där finns tre fällbord med iläggsskivor varav två brunmålade och ett omålat, åtta bruna stolar och fyra blå. Ett blått och ett brunt skänkskåp, ett brunt hörnskåp med skänk och ytterligare två hörnskåp. Där finns två bruna soffor, två omålade sängställen samt ett blåmålat slagur. Vid fönstren hänger gardiner av bomull och lärft, på borden ligger bordtäcken och dukar och i sängarna linnelakan, skinnfällar, lapptäcken och kuddar stoppade med dun eller elgsbrådd (troligen en växt).
Böcker
Familjens religiositet avspeglar sig bland de böcker som läses i hemmet. Där finns förutom en bibel, psalmböcker och Petterssons Postilla, flera böcker med religiöst tema såsom Christeliga Betractelser Öfver Evangelium, Brinnande Böneoffer, Samvets-väcktare, Kristendomens Invertes Wittnesbörd, Trons Rykande Wekar, Den Sanna Lycksaligheten, Florins Sömlösa Nätter, Brunnmarks frågor, Öfver Jesu Lidande - en Evangelisk Skrift samt handlingar rörande Jubellfästen. Till de mer värdsliga ämnena hör en stor Lagbok, Anderssons Arethmetik och Agrels Arethmetik.
Färdmedel och transporter
Valla masugn hör till Horndals bruk, åtta kilometer söder om Valla. På gården finns diverse vagnar och slädar, både för persontransport och för jord- och skogsbruk. Den finaste vagnen är en chaise som värderas till 12 riksdaler. Bland de mer värdefulla redskapen märks en kistkärra med hjul och järnaxel (6 rd), två plogar (4 rd) samt långsläde, åkslädar och skrindor. I förteckningen finns dessutom harvar, årder, skacklar, seldon, kälkar och en gammal hövagn. Där finns även en ridsadel med betsel (4 rd).
Redskapen vittnar om att utöver järnhanteringen i masugnen, bedrivs också både jord- och skogsbruk. Det är lätt att föreställa sig hur familjen kliver upp i chaisen för att åka de två milen till kyrkan i By kyrkby tidigt om söndagen. På gården finns två hästar, ett vitt sto och en treårig hingst som kan spännas för vagn eller släde. Vintertid hängs en bjällra och två pinglor på släden. Det händer även att masmästaren själv rider på en av hästarna vid brådskande ärenden.
Jordbruket
Andra föremål berättar mer om jordbruket, till exempel mjöllår, baktråg, smörkärnor och mjölkbunkar samt vävstolar, spinnrockar och ullsaxar. Säd och lin odlas och familjen har tre kor för mjölk och smör samt en kvig- och en tjurkalv. Vi får veta att korna bär namnen Molicka, Blomstra och Bomma. För ull, skinn och kött håller familjen fem tackor, åtta lamm och två gumsar. Där finns även sju getter, en bock och en killing.
Skinnen från djuren tas tillvara och används bland annat till fällar och kläder. Vid det här tillfället finns följande skinnvaror i förråden: fyra tygklädda killingskinn, tre fårskinn och ett getskinn, 2 oberedda fårskinn, ett lammskinn och ett kattskinn, fem garvade skinn och sju beredda sämskskinn.
Mat och dryck
Vi kan också utläsa lite om mat och dryckesvanor. Här finns ett par ölglas, stopflaskor och några spetsglas vilka tyder på att öl och brännvin nyttjades. Vidare finns flera tekoppar i porslin, tepanna i koppar samt en kaffekvarn, så både te och kaffe dracks i huset. I köket finns brödkorgar, mjöl- och saltkar, strömmingshalster, plätt- och pannkakspannor samt kak- och munkpannor. Förutom det som produceras på den egna gården, hämtas fisk i sjöar med nät och gäddrag.
Ekonomi
I bouppteckningen finns ett brett utbud av verktyg för jord- och skogsbruk, men även redskap för järnframställning, snickeriarbete, vävning och sömnad. Vi kan därmed dra slutsatsen att familjen var nästan helt självförsörjande på det gården gav. Eftersom det även förekommer exempelvis bomullstyger i hemmet, har de ett överskott och möjlighet att köpa produkter de inte själva tillverkar.
Boet värderas slutligen till 830 riksdaler. Då har utestående kontanta fordringar mot revers räknats in (41 plus 16 riksdaler) och kostnader dragits bort (11 riksdaler) för bouppteckning, värdering och ersättningen till förmyndaren Salomon Andersson i Åsbo.
Gustaf
Av bouppteckningen kan vi också utläsa mer om Gustaf själv. Åtminstone lite om hans vanor och hur han var klädd. Vi vet till exempel att han rakade sig (rakkniv) och snusade (en oval snusdosa i silver, två snusdosor i mässing). Han hade både arbetskläder i grövre linnetyg (blångarn) och vanliga eller finare kläder i linnetyg (lärft), ylle (vadmal och ullgarn) och till viss del bomull (kattun). Han ägde två käppar med mässingsknappar, varav ett så kallat spanskrör. Han bar alltid svart hatt och om vintern en skinnpäls. Ullstrumpor och vadmalsbyxor fästes samman med ett par knäspännen i silver. Vardags- och finkläder speglar ett mode från tidigt 1800-tal. Kanske de även liknar den traditionella folkdräkten från By socken, vilken rekonstruerades hundra år senare? Vi kan se honom framför oss, klädd i vit lärftskjorta, svarta knälånga vadmalsbyxor, rödrandigt livstycke i kattun, ett par vita linnestrumpor knäppta i byxorna med silverspännen, svarta skor och hatt samt med en fin svart klädesrock. Han är välrakad och i handen håller han ett spanskrör med mässingsknapp.
Arbetskläder: Sju skjortor och två par byxor i blångarn, ett par skinnbyxor, en svart vadmalsväst, en ljusblå vadmalsöverklädd skinntröja, ett par garvskinnshandskar, ett förskinn av garvläder.
Vardags-/finkläder: Sju vita skjortor ett par blå långbyxor i lärft; Två par svarta och ett par vardera blå, grönmelerade och grårandiga byxor i vadmal; Åtta livstycken i kattun varav tre rödrandiga, ett blårandigt, ett grönrandigt och ett grårandigt samtliga med häktor eller knappar i glas eller tenn; En blå och två svarta klädeströjor, två blårandiga pinntröjor (stickade?) med band respektive häktor; En svart fin klädesrock, två grå surtout i vadmal med blårandigt foder, en mellanblå vadmalsrock, en brun- och gulmelerad surtout med metallknappar, en grå bondrock i vadmal, en grönmelerad surtout i vadmal, en grå kapprock i vadmal med stor krage och en blå kapprock med blårandigt foder samt en gammal ljusblå.
Övrigt: Tre par blå, blågrå samt svartmelerade och två par svart- och blårandiga respektive grårandiga ullstrumpor och ett par vita linnestrumpor; Två par mörkblå ullvantar och ett par grå fingervantar i ull, ett par fingerhandskar i skinn och två par tumvantar av ull; En gammal halsduk av kattun, en blå med vita lister av lärft, två vita med gula lister och ränder samt en vit halsduk med blå ränder; Två par stövlar samt två par skor.
Textil ordlista:
- lärft (tätt linnetyg)
- blångarn (grövre linnetyg, ofta i arbetskläder)
- vadmal (vävt och valkat ylletyg)
- kattun (tunnare bomullstyg, ofta vitt eller med tryckta mönster)
- surtout (livsydd lång rock med slag och skört för innebruk, även en lång överrock)
Valloner och masmästare i Valla
Gustafs farmors farfar, Jean Dandenel (ca 1632-1710) hade varit verksam som masmästare vid uppländska bruk innan han 1690 flyttade med sin familj till Valla bruk i Dalarna. Han var masmästare vid Valla masugn i sexton år. Generationerna efter honom följde i hans fotspår. Även Gustafs far och hans tre farbröder var alla masmästare. Fler generationer följde senare samma yrkesbana.
Verksamheten i Valla fortgick fram till 1885, då en brand totalförstörde masugnen och rostugnen. En ny masugn byggdes därefter upp vid Horndals bruk.
Kommentarer
Skicka en kommentar