Fortsätt till huvudinnehåll

Gagge.se

Leta i den här bloggen

RosaTulpan

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Klicka här för att komma till RosaTulpan.se

Rosa Tulpan på instagram

RosaTulpan | Marknadsför din sida också

Hämta länk
Facebook
X
Pinterest
E-post
Andra appar

Populära inlägg

Orsa finnmark - Fågelsjö och Huskölen

Bland min morfars anor återfinns några skogsfinnar som under tidigt 1600-tal invandrade från Norra Savolax i Finland till Orsa Finnmark och sedan blev kvar där. Detta var då mitt ute i ödemarken, i de stora och orörda skogarna i gränslandet mellan Härjedalen, Hälsingland och Dalarna. Dessa så kallade svedjefinnar byggde och bosatte sig bland annat i byarna Fågelsjö och Huskölen. Eero Järnefelt (1893), Trälar under penningen / Sved. Foto: Finlands Nationalgalleri / Yehia Eweis Fågelsjö - Sigfrid Markusson Tossavainen Los socken (tidigare Mora socken) Sigfrid Markusson Tossavainen (1635-1705) sägs härstamma från skomakaren Markku Suutari (ca 1550-1633) på Markula gård i Lievestuore by, Rautalampi socken i Norra Savolax. Dennes son, Olof Markusson fick 1622 genom kung Gustav II Adolfs tillståndsbrev, rätt att bosätta sig på kronans skogar i östra Dalarna. Tillsammans med sonen Markus Olofsson färdades han till Sverige och slog sig ner i Tandsjöborg, i närheten av dagens Los och ...

Valloner vid Valla bruk 1690-1870

Uppdaterad 2020-11-08. Jag minns att min pappa brukade säga att vi hade valloner i släkten. När och var visste han inte. Nu har jag hittat våra vallonska anor. Det var ingen släktskröna med andra ord. Det märkliga är väl att traditionen levt kvar så länge, för den släkthistorien går mycket långt bakåt i tiden. På min farmors fars sida, Alfred Eriksson som dog redan 1906. Det var här vid Valla bruk som masmästarsläkten Dandenel levde från 1690 och framåt. Masmästare vid Valla masugn Valla bruk i By socken ligger i södra Dalarna, nära gränsen till Gästrikland, ungefär mitt emellan Horndal och Stjärnsund. Under 180 år var mina anfäder verksamma vid bruket. Mellan åren 1690 och 1870 finns nio masmästare bland mina anor, med två uppehåll under 1700-talets första hälft. Fram tills dess att bruksinspektorer infördes vid mitten av 1800-talet var det masmästaren som styrde verksamheten. Valla bruk är sedan länge nedlagt och få bruksbyggnader återstår idag. En byggnad som dock finns kva...

Askarvik - från Fredrika Öbergs torp till skeppsredarens sommarresidens

Min farfars farmor Fredrika Öberg levde under 60 år på torpet Askarvik, tillhörande gården Bergvik på Ingarö. Ett större landområde på norra Ingarö övertogs senare av vice häradshövdingen Carl Frisk som lät bygga en finare villa i närheten av torpet, vilken också fick namnet Askarvik. Villan, torpet och marken omkring övertogs efter andra världskriget av redaren Sven Salén. Sedan dess har mina förfäders marker varit ett lantställe för redarfamiljen. Torpet Askarvik omnämns första gången år 1732 enligt En bok om Värmdö skeppslag (Axel Quist, 1949). Den tidigaste husförhörslängden i Ingarö socken är från 1826 och där finns "Askarviken" och de som bor där med. Vilka som bor här skiftar relativt ofta under de kommande åren. Fram till dess att min farfar Tures farfar och farmor flyttar in år 1846. Askarviks torp (ombyggt) 1970-tal, den gamla ladugården finns ännu kvar uppe till höger. (Bilden tillhör ArkivDigital (www.arkivdigital.se) och är en skanning av en provkopia (råkopia...

En guide till Strömsbro 1853 - tomter, gator och kvarter

År 1853 ritade stadsingenjör Johan Heinrich Rosenbaum en karta över Gävle inklusive förstaden Strömsbro. Alla tomter har nummer som också återfinns i till exempel husförhörslängder, församlingsböcker och fastighetslängder. Det är dock inte helt enkelt att navigera när man senare övergår från tomtnummer till kvartersnummer eller gatuadresser. Jag har tittat specifikt på stadsdelen Strömsbro (Kvarter VI / Rote VI) och tagit fram en guide som översätter Rosenbaums numrerade tomter till kvarterens nummer och gatuadresser för de 127 tomter som finns med på kartan från 1853. Med hjälp av detta är det enklare att leta fram de som bott i ett visst hus. Fastighetslängder finns mellan åren 1895-1947, församlingsböcker från 1896 till ca 1920 och husförhörslängder 1783-1895. Magasinsgatan söderut 1925. Till höger närmast i bild kvarteret Limpan, därefter kvarteren Bjällran och Skottspolen. Till vänster syns kvarteren Bålverket och Kylskeppet. Fotograf: Gustaf Reimers Karta öve...

Gullboviken - en släktkrönika

Herrbergslandet – Strångsund och Gullboviken År 1761 fick nybyggarna rätt att bosätta sig på avradslandet Herrbergslandet i Bodsjö socken, eller Strångsund och Gullboviken. Det är svårt att säga vilket nybygge som var först, troligen var de tidsmässigt ganska samtida. De första nybyggarna, vilka nämns i 1762 års mantalslängd är dragon Anders Holmberg och Anders Eriksson. Holmberg var 40 år då han 1766 avled i lunginflammation. Hans änka stannade kvar på nybygget i ett år. Något år senare dog även Anders Eriksson och hans änka bodde kvar fram till 1776. Under tiden hade ett par nya nybyggare etablerat sig. Johan Johansson dyker upp i Strångsund 1765. Hans son, Anders Johansson tar över nybygget 1770 och 1777 tar han även över och brukar marken efter Anders Eriksson och dennes änka. Därmed är det sannolikt att Anders Eriksson och hans hustru (hennes namn nämns inte) var de första nybyggarna i Strångsund. Därmed bör Anders Holmberg med hustru ha varit de tidigaste nybyggarna i Gullboviken...

Nybyggarna på Svartnäset - 1765-1895

(Uppdaterad 2021-09-18) Min morfars farfars farfars far Olof Hansson Harström anlade under slutet av 1700-talet en helt ny by i Jämtland. Det gjorde han tillsammans med sin äldre bror Sundwis Hansson Enberg. De blev nybyggare på Svartnäset i Hackås socken. Byn Svartnäset, som ligger på ett näs i södra änden av Råssjön, bestod från början av två gårdar. Under 1800-talet delades gårdarna och blev fyra. Min morfars båda föräldrar var födda i byn. Hans far Olof Johansson var av den femte generationen efter nybyggaren Olof Hansson Harström. Hans mor Margareta Olofsdotter kom från en granngård och hörde till den tredje generationen av sin familj i byn. Här bodde min släkt i rakt nedstigande led i fem generationer. Fortfarande finns mer avlägsna släktingar till mig kvar i byn. Den här berättelsen handlar om byn Svartnäsets historia och är därmed även en del av min egen släkthistoria. Men först en sägen om hur Svartnäset fick sitt namn. Jätten Svart vid Råssjön I Jämtlandskur...

Syskonen Magnusson från Gustavsberg

På Mariagatan 1 i Gustavsberg föddes min farfar Ture och de flesta av de fjorton syskonen Magnusson. Under tjugo år, från 1884 till 1905 - det är drygt 20 år mellan den äldste sonen Oskar och yngsta dottern Iris. Johanna Krans och maken Gustaf Magnusson hade en ständig kamp för att få det att gå ihop för den stora och växande familjen. Som mest var de två vuxna och tio barn i lägenheten på Mariagatan. Gustaf och Johanna, 1890-tal Mariagatan 1 i korsningen mot Villagatan, 1940-tal Ett av de gulputsade "Mariahusen" längs Mariagatan i Gustavsberg Exempel på planlösning i "Mariahusen", lägenheter med ett rum och kök. Fyra av syskonen dog tidigt; Bertha Gertrud Amalia (1890-1890), Fritz Conrad Emanuel (1894-1895), Signe Wilhelmina Amalia (1895-1897) och Signe Amalia Evelina (1899-1901). Övriga tio syskon föddes och växte upp i Gustavsberg, innan faderns alltför tidiga bortgång 1913 i lungtuberkulos. Därefter tog modern ensam hand om de yngs...

Muren, Jean-Paul Sartre

Del 1. En läsupplevelse I en stad i Spanien genomförs en, det är egentligen fel att kalla det en rättegång, men ändå, låt oss säga, en summarisk rättegång mot icke-fascister, basker, anarkister. En stor upprensningsaktion, där syftet är att göra sig av med alla motståndsmän, skyldiga eller ej. Skuldfrågan behandlas inte vid de snabba förhör, som utgör rättegång och snabbt påföljande dom: Döden genom arkebusering. Novellen utgör mötet med tre dödsdömda män; Tom Steinbock, Juan Mirbal och Pablo Ibbieta, vilken är historiens jag och berättare. Det är i mötet med dessa män och i mötet med deras dödsångest som novellens egentliga tyngd ligger. Han slutade inte upp med att titta på mig med kalla ögon. Med ens förstod jag och lyfte händerna mot ansiktet; det var alldeles vått av svett. Jag satt och svettades i denna källare mitt i vintern, mitt i korsdraget. Jag drog fingrarna genom håret som var tovigt av svett; och på samma gång kände jag att min skjorta var fuktig och klibbade vid h...

Vem har bott här före oss?

Jag har en längre tid undrat över vilka som bott i vårt hus före oss och vilka som bodde i huset som stod här före vårt. Det första huset på tomten, en bränneridrängsstuga av totalt sju längs Storgatan, byggdes 1776 och revs 1941. Det andra huset stod klart 1946 och var ett bostadshus med sju små lägenheter för anställda vid Gefle Manufaktur AB. Detta hus är senare ombyggt och idag vår bostad. Jag vet inte vilka som flyttade in i drängstugan 1776, men jag har hittat en familj som bott här väldigt länge. Släkten Hullander bodde här i fem generationer, från ca 1795 till 1939, strax innan huset revs. De två närmsta drängstugorna stod på tomt nr 14, kv Bjällran 1, den närmsta där vårt hus står idag. Fotograf Gustaf Reimers, ca 1910 Pehr Hullander (1736-1820) var bränneridräng och flyttade till Bränneriet med sin familj ca 1795. Hans son Pehr "Petter" Hullander (1778-1836) växte upp här, gifte sig ca 1800 med Brita Christina Kärnström (1774-1843) och de fick nio barn. Även Pehr ...

Tre klockare i Kårböle - 1700-tal

Uppdaterad 2021-01-03. Efter skogsbränderna i nordvästra Hälsingland och östra Härjedalen sommaren 2018 började jag nysta i mina anor från Kårböle och Huskölen. Detta ska belysa min härkomst från Kårböle, där tre klockare särskilt utmärker sig. Temat är kristesamt, sedesamt och rekorderligt. Vid den här tiden har det nyligen, under mitten av 1600-talet varit oroliga tider vid dåvarande gränsen mellan Norge och Sverige, vid Kårböle skans. Nu är det 1700-tal och mina anfäder är klockare i kapellet i den lilla byn Kårböle i Färila socken. Interiör från sakristian i Kårböle kyrka. Väggmålningarna (från 1776) är hämtade från Kårböle gamla kapell. Foto: Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg Klockaren Jon Pehrsson (1685-1765) Jon Pehrsson föddes 1685 på en bondgård i Kårböle (troligen nuvarande Sörigården/Sörgården ). Han gifte sig 1717 med Karin Larsdotter och samma år fick de sitt första barn, sonen Pehr Jonsson. Därefter fick de med tiden ytterligare två söner och två döttrar. Jo...

Facebook

Marknadsför din sida också

Använder Blogger

© Ann Christin Gagge